by Rickard » Sep 10th, '11, 00:28
fina figurer som alltid men ursäkta en fråga denna sena fredagskväll. Som egentligen inte är viktig för som sagt det är fina figs du har målat. Men lite roligt att grotta i.
Existerade det något västgöta regemente (inf)?
enligt tex följande text var indelningen en annan;
Gustav II Adolf
Under Gustav II Adolfs tid infördes begrepp och strukturer som i viss mån fortfarande består.
Infanteriet i egentliga Sverige (exklusive Finland och provinserna) indelades under perioden 1617-1627 i sex landsregementen som i sin tur skulle organisera tre fältregementen med åtta kompanier vardera, varje kompani om 150 man. Dessa fältregementen utvecklades snart till fredstida rekryteringsorganisationer, var och en med ett eget landskap eller län att rekrytera från. Regementena bestod av utskrivna knektar och förenklat uttryckt kunde var tionde man i en socken skrivas ut till krigstjänst varje år. I regeringsformen av år 1634 fastställdes följande landskapsregementen: Upplands, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Östergötlands, Helsinge, Elfsborgs, Västgöta-Dals, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Närke-Värmlands och Dalregementet. Det sistnämnda regementet rekryterades genom s.k. rotering, som innebar att ett visst antal gårdar slog sig samman om att rekrytera en soldat, detta för att slippa utskrivningar. Ett infanteriregemente skulle alltså i princip bestå av c:a 1 200 man. En motsvarande indelning skedde även i den östra rikshalvan, Finland.
Kavalleriet rekryterades genom frivillig rusttjänst, enkelt uttryckt genom att man fick skattefrihet om man satte upp en häst och en ryttare i kungens tjänst. Första var det vanligt att en skattebonde själv blev ryttare, men senare rekryterades ofta andra. År 1634 fastställdes kavalleriet i egentliga Sverige till att bestå av Upplands (senare Livregementet till häst), Östgöta, Västgöta och Smålands ryttarregementen. Ett kavalleri regemente kom att innehålla åtta kompanier och senare fyra skvadroner. Skvadronerna innehöll 125 man och
kavalleriregementena var alltså knappt hälften så stora som infanteriregementena. Till detta kom det heltidstjänstgörande Livgardet och Artilleriregementet. Senare under 1600-talet tillkom Fortifikationen, bestående av ingenjörofficerare, specialiserade på fästningsbyggnadskonst.
Den taktiska organisationen under Gustav II Adolf skiljde sig från den administrativa. Infanteriets taktiska standardenhet kallades först skvadron, senare bataljon och bestod av fyra kompanier. Fyra skvadroner sammanfördes i en brigad, alltså två fältregementen.
Den militärt expansionistiska politiken under 30-åriga kriget krävde mer manskap än vad som Sverige kunde ställa upp med. Följden blev att krigsfolk rekryterades från andra länder, främst från det tyska riket, men även från Skottland, Nederländerna och Polen. Redan vid slaget vid Breitenfeldt 1631 bestod den svenska fälthären på 35 000 man endast till c:a 25 % av svenska undersåtar, resten var legoknektar. Under krigets gång minskade det svenska bidraget allt mer och under krigets sista år var det i fältarmén främst det högre befälet som var svenskar. De svenska regementena användes i huvudsak som garnisonstrupp i städerna i norra Tyskland.
Skaraborgs färger har av tradition varit, om det gällde under den här eran är jag kan jag inte till 100%, svart och gult (höfärgat).
Mvh
Rickard
Projects
Main: Writing a rule set for the seven years war aka SYW.
Secondary: Painting armies and terrain for the project.
Extras: 28mm Matabeles, 10mm WW1, 28mm medieval etc.
