Vi spelade det första (och enklaste) scenariot som går ut på att två patruller stöter på varandra och uppdraget är helt enkelt att tvinga motståndaren av slagfältet.
Spelplanen innan start:
Spelet har en intressant “förfas”, ett slags spel-i-spelet, som kallas “Patrol Phase”, där man förflyttar markörer på spelplanen enligt vissa restriktioner. När en markör når inom 12” från en av motståndarens markörer låses båda och de får inte längre flyttas. När ena sidans alla markörer är låsta, placerar man sedan ut så kallade “Jump-Off Points” enligt vissa regler. Dessa punkter symboliserar områden där befälhavarna bedömmer att det är säkert och taktiskt rätt att sätta in trupperna. I spelet använder man sedan punkterna som utgångspunkt för att deploya sina figurer på bordet. Detta ger ett snabbt spel, man är direkt “in medias res” så att säga, med möjlighet till en massa taktiskt finlir.
I vårt testspel startade själva drabbningen med att en amerikansk skyttegrupp tog sig in i ett hus i mitten av byn, och genast besköts av en tysk grupp som befann sig strax utanför byn. Amerikanerna svarade bl.a. genom att beskjuta tyskarna med granatkastare, men det ville sig inte riktigt utan tyskarnas dubbla MG42:or gjorde livet surt för skyttegruppen i huset som såg sig tvungna att retirera.
Amerikanerna satte nu in fler förstärkningar och försökte flanka tyskarna från två håll, samtidigt som de hamnade under hårt bombardemang av tunga tyska granatkastare. När vi bröt för kvällen var läget ganska jämnt och drabbningen hade kunnat sluta hur som helst.
Jag har lagt upp en längre AAR på min blog: http://conflictofinterests.blogspot.se/2013/09/first-game-of-chain-of-command-aar-and.html
I korthet kan sägas att reglerna funkade mycket bra och spelet var riktigt kul: man hade hela tiden svåra beslut att ta, vilket gjorde att det kändes väldigt tajt och spännande. Jag ska villigt erkänna att jag inte är någon expert på strid under andra världskriget, men av det jag läst tycker jag att reglerna verkar modellera verkligheten väldigt bra. Och det verkar väl också vara det samlade omdömet om spelet.
Det var också intressant att se hur olika respektive sida var och hur skillnaden i hur de var organiserade och tränade påverkade spelet: t.ex. är late war tyskarna få men med två MG42:or i varje grupp har de ett massivt eldövertag vilket i sin tur leder till att de lätt blir väldigt statiska.
Det var inga större frågetecken under spelets gång, utan vi redde ut det mesta. Lite bläddrande fram och tillbaka i boken blev det, men så är det ju alltid när man spelar första gången. Men tyvärr kunde reglerna på vissa punkter vara mycket tydligare – ett par exempel och förtydliganden hade behövts på sina ställen – även om de är betydligt bättre skrivna än tidigare spel från TFL. Det är dock fortfarande mycket “common sense” som gäller, och de passar inte för hårt tävlingsspelande.
Hur som helst, vi gillade som sagt båda reglerna och kommer att spela fler gånger men då i 28 mm skala.
